700 miljarder dollar? Eller 6 miljarder? Trump har inte hintat om någon köpesumma. NBC har nämnt 700 miljarder dollar som en möjlig köpeskilling. Uppgiften hämtas från anonyma källor med insyn i amerikanska planeringsgrupper. Källan uppges vara osäker men sägs komma från forskare och före detta tjänstemän som bedömt det strategiska värdet och tillgången till mineraler.
Sannolikt skulle Danmark stå som mottagare, men genom ett bilateralt avtal dela med sig till Grönlands självstyre. Om denna fick hela köpeskillingen skulle det innebära omkring 12 miljarder dollar per grönländare. Summan motsvarar drygt hälften av USA:s försvarsbudget.
Enligt beräkningar i Vita huset har det också talats om en ersättning till varje grönländare i spannet 10 000–100 000 dollar. Uppräknat till det högre alternativet skulle det innebära uppemot 6 miljarder dollar totalt. Budet måste sannolikt sockras betydligt om invånarna ska låta sig övertalas att bli amerikaner.
Trumps motpart?
Grönland är en autonom del av Danmarks rike (Kingdom of Denmark). Danmark utövar yttersta suveränitet (ultima auctoritas) över utrikespolitik, försvar och internationella avtal, inklusive eventuella territoriella transaktioner.
Enligt självstyrelselagen från 2009 hanterar Grönlands regering (Naalakkersuisut) inre angelägenheter som ekonomi och naturresurser, medan Danmark ansvarar för internationella förhandlingar. Ett köpavtal skulle därför juridiskt ingås med Danmarks regering, inte med Grönlands.
Trump skulle förhandla med Danmarks statsminister och regering, medan Grönlands regering och befolkning har vetorätt genom självbestämmandeprinciper i internationell rätt.
Dansk list räddar Grönland
Båda regeringarna har avvisat en försäljning, men Danmark är den formella avtalsparten. Sannolikheten för ett avtal mellan USA och Grönland är praktiskt taget noll. Därmed ökar krigsrisken, även om Trump säger sig ha stoppat sådana planer.
Ramtalet mellan Trump och Natos generalsekreterare Rutte ger Danmark och Grönland andrum. Regeringarna kommer aldrig att godkänna en överlåtelse av territorium såsom ramavtalet antyder, utan endast ge klartecken till baser av Thule-typ enligt avtalen från 1951 och 2004.
När Trump inser att det icke bindande Nato–USA-ramavtalet gått i stå har Danmark och Nato rustat Grönland tillräckligt för att göra en ockupation omöjlig.
Davos
Efter mötet i Davos och kontakter med Natos generalsekreterare Rutte säger sig Trump avstå från militärt angrepp. Det kan finnas flera förklaringar: opinionsundersökningar ger inget stöd, republikaner i kongressen revolterar och generaler kan vägra lyda en lagstridig order. Ytterst finns också juridiska risker.
Ett tungt skäl kan vara att kyla ned en militär Nato-upprustning på Grönland för att senare inleda ett överraskningsanfall, kanske sommaren 2026. Trumps löften går inte att lita på.
Donald Trump meddelade vid Davosmötet att USA och Nato, efter samtal med generalsekreteraren Mark Rutte, har tagit fram ett ramverk för en framtida överenskommelse om Grönland och Arktis. Något slutligt avtal finns ännu inte, men fortsatta förhandlingar pågår. Danmark har sagt nej till amerikanska krav på territoriellt övertagande, men diskussionerna har lett till att Trump tills vidare avstår från militära åtgärder medan Danmark och Nato stärker beredskapen på Grönland.
USA vill att Grönland ska ingå i det planerade missilförsvarssystemet ”Golden Dome” och delta i samarbeten kring mineralutvinning. Enligt uppgifter i amerikanska medier diskuteras kompromisser där USA kan få militär närvaro i begränsade områden samt inflytande över investeringar i grönländska naturresurser för att motverka ryskt och kinesiskt inflytande.
Samtidigt drogs hot om extra amerikanska tullar tillbaka efter att Danmark fått stöd av flera europeiska länder, däribland Sverige, Norge, Tyskland och Frankrike. Sveriges utrikesminister välkomnade beskedet och betonade att gemensamt agerande inom Nato gett resultat. Börserna i USA steg efter nyheterna.
/ Av Ingemar Lindmark