“We are going to do something on Greenland whether they like it or not.” Trumps ord till reportrar i Vita huset, 9 januari 2026.
När Donald Trump åter började tala om amerikansk kontroll över Grönland följde kapitalet efter. Sedan 2019 har flera av världens mest förmögna personer investerat i gruvdrift, energi och infrastruktur på ön – en utveckling som nu väcker frågor om geopolitik, inflytande och Arktis framtid.
Bland investerarna finns Jeff Bezos, Bill Gates, Michael Bloomberg och Sam Altman, liksom finansmannen Ronald Lauder, som enligt Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton var den som först förde idén om ett amerikanskt övertagande av Grönland till den dåvarande presidenten.
Investeringar
En stor del av investeringarna har riktats mot bolaget Kobold Metals, som med hjälp av AI-teknik letar efter sällsynta jordartsmetaller på Grönland. Metallerna är centrala för allt från batterier och elektronik till militär teknologi. Prospektering sker på ön Disko.
Bezos, Gates och Bloomberg gick in i bolaget redan 2019 via fonden Breakthrough Energy, ledd av Gates. Sam Altman investerade 2022. I dag värderas Kobold till närmare tre miljarder dollar och planerar enligt amerikanska myndighetsdokument att ta in ytterligare kapital.
Ronald Lauders politiska kopplingar
Särskild uppmärksamhet har riktats mot Ronald Lauder, arvtagare till Estelle Lauder-koncernen och mångårig finansiär av republikanska kandidater i USA. I januari 2026 ger Ukraina amerikanska bolagen Dobra Lithium Holdings och TechMe rätt att investera, prospektera och utvinna litium. TechMe stöttas av USA-regeringen. Trumps nära vän Ronald Lauder är finansiär i konsortiet. Grundämnet finns i flera länder men Kina har nära nog monopol på raffineringen.
Kosmetika – mineralvatten – jordartsmetaller
Enligt den danska tidningen Politiken har Lauder investerat i förlustdarbbade Greenland Water Bank, som hämtar sitt mineralvatten från Lyngmarkskällan i Qeqertarsuaq. med nära kopplingar till politiska företrädare i Nuuk. De har även satsat pengar i Greenland Investment Groupc för att från öns största sjö bygga ett kraftverk, tänkt att försörja ett aluminiumsmältverk.
Detta har väckt oro för sammanblandning av politiska och ekonomiska intressen. Lauder samarbetar med affärsmannen Jørgen Wæver Johansen, tidigare regeringsmedlem och gift med öns utrikesminister Vivian Motzfeldt. Som tillsammans med danske kollegan Lars Lökke Rasmusse i januari 2026 förhandlade med vicepresident Vance och Marco Rubio i Vita huset.
– Det är osannolikt att dessa investeringar har något större ekonomiskt värde i sig. Det viktiga är tillgången till beslutsfattare och långsiktig strategisk närvaro, säger Marc Jacobsen, lektor i arktisk säkerhetspolitik vid danska Försvarshögskolan.
Enligt Jacobsen har den amerikanska närvaron på Grönland ökat markant de senaste åren, delvis till följd av nya direktflyg mellan USA och Nuuk.
– Det är svårt att avgöra vilka som är turister och vilka som representerar strategiska intressen, säger han.
Trumps utspel
Donald Trump lyfte frågan om att ”köpa” Grönland första gången sommaren 2019. När Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallade idén ”absurd” ställde Trump in ett planerat statsbesök i Köpenhamn.
Under sin senaste presidentkampanj och inför sin andra installation har Trump återkommit till frågan, denna gång i termer av nationell säkerhet. Han beskrev han amerikanskt ”ägande och kontroll” över Grönland som ”en absolut nödvändighet”.
Uttalanden om möjlig militär intervention har senare tonats ned av Vita huset, men har lett till gemensamma europeiska markeringar till stöd för Grönlands självstyre.
Kompiscirkel får snurr på hjulet
Måna tvivlar att grönlänska gruvor med strategiskt viktiga råvaror kommer att bli lönsamma. I så fall så långt in i framtiden att Trump knappast kan hämta hem politiska poäng. För att med en grandios självuppfattning se sig som en USAs stora presidenter. Än mer avlägset ter sig exploatering av eventuella oljefyndigheter.
Även om syftet är att bryta Kinas nästintill monopol på sällsynta jordartsmetaller finns alternativ till Grönland som har bättre förutsättningar. Till exempel i Norge och Sverige. På ön saknas infrastruktur för vägar, hamnar och kraftförsörjning. Arbetskraft behöver flygas in på samma sätt som till oljeplattformar för lokal kompetens saknas. Arktiska miljön är sårbar fast Trump skulle med en annektering kunna skrota dagens strikta miljölagar.
Teslas Elon Musk har offentligt uttryckt stöd för ett närmare band mellan Grönland och USA. Lönsamhet är inte det primära för techmogulerna. Viktigare är att locka kapital med visioner och sedan casha in. Stora bidrag ges till Trumps vakampanjer med hopp att riva miljölagarna. Kan på sikt gälla även för Grönland, kanske som amerikansk delstat.
Sammantaget pekar utvecklingen mot att Grönland, länge betraktat som en perifer region, i allt högre grad hamnar i centrum för ett globalt maktspel där naturresurser, säkerhetspolitik och privata investeringar flyter samman.
/ Av Ingemar Lindmark