“I would like to make a deal, you. Know, the easy way. But if we don’t do it the easy way, we’re going to do it the hard way.”

Trumps ena strategi är the easy way. Det vill säga köp av Grönland eller sockra ett bud till grönlänningarna så att de vill bli amerikaner. Grönland är inte till salu är danska regeringen tydlig med. Grönlands fem politiska partierna motsätter sig helt en annektering. Gemensamt säger partiledarna ” vi vill inte vara amerikaner, inte heller danskar, vi är grönländare”.

Opinionsmätningar visar ett massivt motstånd mot mot annektering. 85 % är mot, bara 6 % är för. Fast unionen med Danmark behövs trots allt. För kompetens, välfärd och säkerheten (Nato). Inte minst ekonomin med tillgång till EU och drygt fyra danska miljarder DKK tills statskassan varje år. Danska pengarna utgör hälften av de offentliga inkomsterna, med cirka 75 tusen danska kronor per skalle.

Trump sockrar offentliga bidraget?

Det har ryktats om 10-100 tusen dollar till varje grönlänning om de låter sig säljas till USA. Löfte om vägar och jobb. Plugga på Harvard. Argument som grönlänningarna knappast köper, inte i första vändan. 50 av de 56 tusen som bor på Grönland räknar sig som inuiter, med eget språk och kultur. Inuiterna i Alaska har något högre levnadsstandard, mycket tack vare oljekällorna. Men välståndet är ojämnt fördelat, med sämre folkhälsa och kortare livslängd. Som minoritet har Alaskas inuiterna sämre politiskt inflytande bortsett från lokalt självbestämmande i stamområden.

Trumps valkampanjer har varit slagkraftiga på sociala medier (Facebook, Twitter, Truth Social). Kan den skickligheten övertyga unga grönlänningar om att bli amerikaner? Knappast troligt. I vilket fall skulle processen ta flera år, alltför länge för att passa in i Trumps strategi.

Återstår the hard way, militärt

”We’re going to see what happens. We need Greenland for national security.” Så kommenterade Trump mötet 14 januari 2026 utrikesministermötet mellan Danmark/Grönland och USA hos vice president Vance. ”If we don’t go in, Russia’s going to go in and China is going to go in. And there’s another thing that Denmark can do about it, but we can do everything about it.”

Timmarna efter utrikesministrarna möte landar på Nuuk Air Port flygplan med ett hundratal soldater från bland annat Danmark, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Sverige. Officiellt för att förbereda övningen Operation Arctic. Inofficiellt som moraliskt stöd och som snubbeltråd mot anfallare.

”Do you know what Denmark did recently to increase security on Greenland? They sent a dog sled there. That’s true.” hånar Trump. Presidenten syftar på den mytomspunna Siriuspatrullen. En elitstyrka med ett tiotal hundspann patrullerar nordöstra Grönland, beväpnad som skydd från isbjörnar.

Resten av ön saknar danskt försvar? 130 skrivbordsmilitärer utan vapen finns på Artic Nordic Command i Nuuk. Fast militära övningar på och runt Grönland sker varje år, i större omfattning sedan 2025–2026. Förutom Nuuk kan stora transportplan flyga till före detta amerikanska flygbaserna Kangerlussuaq och Narsarsuaq. Förråd finns där och även på marinens fartyg som inspekterar kusterna. Tankar danska F-16 i luften eller på Island dröjer inte många timmar innan de är på Grönland.

Ockupation?

Ett scenario som är tänkbart för Grönland militärt. Men inte politiskt.Ligger Grönland öppet för ett amerikanskt överraskningsanfall, som i Caracas? Med transportplan med elitsoldater, som landar i Nuuk och arresterar regeringen – utan att ett skott avlossas? Om inte några danska plutoner spränger landningsbanorna som då ett par hundra ukrainska soldater satte stopp för rysk luftlandsättning på Kievs flygplats 2022.

Trump motiverade anfallet på Caracas genom att hävda att USA agerade mot ”narco‑terrorism” och att gripandet av Nicolás Maduro var en del av en brottsbekämpande insats, inte ett krig. Juridiska experter ifrågasatte de denna motivering, kallade den olaglig enligt både FN‑stadgan och USA:s konstitution.

USA-ÖB skyldig vägra Trumporder

FN-stadgan förbjuder angreppskrig, territoriell erövring och militärt tvång mot annan stat. Samma gäller för folkrätten. Det är också ett brott mot Nato-fördraget.

En amerikansk ÖB (Chairman of the Joint Chiefs of Staff) måste vägra en lagstridig order från presidenten, till exempel militärt annektera Grönland. Amerikanska militärer är skyldiga att vägra olagliga order enligt både USA:s konstitution, Uniform Code of Military Justice (UCMJ) och internationell rätt. Trump kan sparka en ÖB som vägrar och tillsätta en villigare general. Var handling kan prövas rättsligt, ett tankesätt som ärvts från krigsbrotten i Nurnbergrättegångarna.

Kongressen

En militär annektering på Grönland är definitionsmässigt ett krig. Enligt Article I, Section 8 är det kongressen, inte presidenten, som beslutar om krig. För att godkänna ett krig krävs enkel majoritet i både Representanthuset och Senaten. Gäller inte bara territoriell erövring utan militärt tvång, som blockad.

Ett övertagande av Grönland som Trump utrycker det är ett brott mot FN-stadgan, folkrätten och Natoreglerna. Donald Trump kan inte få något lagligt godkännande alls för att militärt annektera Grönland. En militär annektering av ett annat lands territorium är förbjuden enligt både amerikansk lag och internationell rätt.

Förhållandet mellan presidenten och kongressen i krigsfrågor regleras i konstitutionen och i lag, främst War Powers Resolution( 1973 med erfarenhet från kriget i Vietnam). Kort sagt: presidenten kan inleda begränsade militära handlingar, men långvariga eller större krigshandlingar kräver kongressens godkännande och medel för detta.

För godkännande krävs enkel majoritet i kongressens båda kamrar, För att stoppa en krigsförklaring behöver demokraterna majoritet i båda, dvs. minst 4 republikaner i senaten (för 51 D+4R mot 49 R) och 3 republikaner i representanthuset (för 218 D+3R mot 217 R). Cirka 80 % av amerikanerna säger nej till Trumps plan ta över Grönland, enligt opinionsundersökningar.

Detta får Trump:

Han får aktivera krigshandling utan att hora kongressen om USA angrips eller risk finns för medborgarna. Argumentet att Ryssland och Kina hotar Grönland och därmed USA håller knappast. I så fall om personal hotas på amerikanska Thulebasen.

Är krigshandlingen begränsad har presidenten viss frihet att agera. Det kan med generös tolkning gälla om en liten truppstyrka landar i Luuk. Kanske för att sätta politiker i husarrest och hissa amerikanska flaggan.

Men Trump måste då rapportera detta till kongressen inom två dygn. Och utan dennas godkännande avsluta stridshandlingen inom 2-3 månader. Därmed faller målet att anektera Grönland.

Presidenten har i ”nationellt nödläge” viss frihet bestämma om tullfrihet och sanktioner. FN‑stadgan (Artikel 2(4)). Förbjuder hot eller användning av våld mot andra staters territorium.

Att hota med invasion är i sig ett brott mot internationell rätt. Då gäller FNs deklarationen och därmed folkrätten. Som då tullar används som bestraffning mot Nato-länder som försvarar Grönland.

/ Av Ingemar Lindmark