Tills ukrainadrönare satte fyr på hamnar i Finska viken. Eller…?
- Trump bombade Iran, Hormuzsundet stängdes, oljepriset upp som en missil. Med en inflation som hotar sänka Trump republikaner i höstens val.
- Zelenskys drönare i Finska viken hejdar skuggflottan tills vidare. Dock inte värre än oljeprischocken fyller Putins krigskassa.
Brentpriset för råolja låg stabilt kring 70–73 USD per fat i slutet av februari 2026. Marknaden präglades då av ett visst utbudsöverskott och svagare efterfrågan från Kina. : Rabatten för Urals-olja vid ryska hamnar (FOB) vidgades kraftigt och nådde i mitten av februari nivåer på 28–31 USD per fat under världsmarknadspriset.
Den indiska efterfrågan sjönk till sin lägsta nivå sedan 2022, då indiska raffinaderier tvekade inför risken för sekundära sanktioner. Kinesiska oberoende raffinaderier utnyttjade situationen och köpte rekordvolymer av Urals-olja till rabatter på omkring 12–15 USD per fat (inklusive frakt till Kina).
Vid de första hoten och krigsutbrottet 28 feb – 2 mars: När USA indikerade anfall och striderna inleddes, rusade priset omedelbart med ca 9 % till nästan 80 USD. När anfallet mot Iran inleddes och Hormuzsundet stängdes i början av mars, förändrades spelplanen helt.
Eftersom rysk olja inte behöver passera det blockerade sundet för att nå Kina, blev den plötsligt en av få tillgängliga råvarukällor. Trots att världsmarknadspriset på olja rusade, förblev den procentuella rabatten för rysk olja inledningsvis stor på grund av sanktionsrisken. Men i slutet av mars började rabatten krympa snabbt i takt med att indiska raffinaderier återvände till marknaden. I absoluta tal steg priset på Urals-olja från ca 40 USD (slutet av feb) till över 90 USD i mars.
Hormuz och Finska viken
Under intensiva strider i mitten av mars: I takt med rapporter om att Iran stängt eller minerat Hormuzsundet (där ca 20 % av världens olja passerar) och att oljeinfrastruktur träffats, nådde Brentpriset en toppnotering på ca 119,50 USD per fat. För att i slutet på mars ligga på drygt 100 USD/fat. Detta motsvarar en ökning på över 60 % från nivån innan konflikten.
Slutet av mars: Drönare från Ukraina sätter ryska oljahamner i Finska viken i brand. Priset har pendlat kraftigt mellan 100 USD och 108 USD. Marknaden reagerar timme för timme på rykten om vapenvila kontra nya hot om amerikanska attacker mot Irans kraftverk. Har i mars för Indien nått rekordimportnivåer på ca 2 miljoner fat per dag, då rysk olja blivit nödvändig för att ersätta bortfallet från Iran och Irak. Kina betalar nu premier för att säkra leveranser snarare än att kräva djupa rabatter.
Primorsk: < Map > > Mapview > > Photos > < Wikipedia > > Marinetraffic >
Ust Luga: < Map > > Mapview > > Photos > < Wikipedia > > Marinetraffic >
| Faktor | Påverkan på priset |
| Hormuzsundet | Den enskilt största drivkraften. Osäkerhet kring sjöfarten skapar panik i utbudsledet. |
| Krigspremie | Investerare lägger på en ”riskavgift” på priset så länge militär närvaro är hög. |
| Strategiska reserver | IEA har övervägt att släppa på reserver för att dämpa prischocken, vilket gett tillfälliga små prisfall. |
Rysk oljeexport sjövägen februari – mars 2026
Exportvolymerna har visat en förvånansvärd motståndskraft trots sanktionstrycket. Exporten låg i februari relativt stabilt men med en svag nedgång i början av månaden på grund av osäkerhet kring nya sanktioner mot Rosneft och Lukoil. Volymen landade på ca 3,2–3,4 miljoner fat per dag (mb/d).
Efter anfallet mot Iran (28 feb) skedde en tydlig ökning. Under de första veckorna i mars steg exporten till i snitt 3,44 mb/d, och nådde under enstaka veckor toppnoteringar på nästan 4,0 mb/d. Detta beror på att asiatiska raffinaderier desperat sökte alternativ till olja från Mellanöstern.
Stoppade trafiken genom Hormuzsundet är den enskilt största orsaken till att priset steg från 70 till 120+ USD.
- Volymbortfall: Cirka 15–20 miljoner fat per dag (en femtedel av världens konsumtion) passerar här. När trafiken sjönk med 90 % uppstod ett fysiskt underskott som inte kunde täckas av andra producenter.
- Effekt: Skapade en global bristsituation där asiatiska raffinaderier började betala extrema premier för att säkra olja från andra håll (t.ex. USA och Ryssland).
Prisökningen på världsmarknaden har haft en enorm effekt på de ryska intäkterna, särskilt eftersom rabatten på rysk olja (Urals) krympte i takt med att efterfrågan steg i mars.
| Scenario | Brentpris | Urals-pris (est. inkl. rabatt) | Dagliga intäkter (ca)* |
| Februari (Lågt) | 70 USD | ~42 USD | 140–150 milj. USD |
| Mars (Krigstopp) | 100 USD | ~75–80 USD | 260–280 milj. USD |
*Baserat på en exportvolym om 3,5 mb/d.
Putins glädjefnatt, men …
När Brentpriset steg från 70 till 100 USD innebar det inte bara att baspriset gick upp. Desperationen på marknaden gjorde att den ryska ”straffrabatten” (som var ca 30 USD i februari) krympte till under 10 USD i vissa avtal under mars.
Rysslands dagliga intäkter från råoljeexport nästan fördubblades på bara några veckor. Den ryska statskassan fick ett tillskott på ca 150 miljoner USD extra per dag enbart på grund av prischocken från Iran-konflikten. Uppräknat med 30 innebär det 4,5 miljarder USD per månad.
Drönarattackerna mot ryska hamnar i Finska viken (primärt Primorsk och Ust-Luga) under mars 2026 skapade en paradoxal situation på oljemarknaden. Samtidigt som de fysiska leveranserna hotades, pressades det globala priset uppåt av den osäkerhet som attackerna skapade.
Attackerna orsakade inte bara tillfälliga stopp utan omfattande skador på infrastrukturen.: Enligt analyser från Reuters och andra källor i slutet av mars, bedömdes upp till 40–50 % av Rysslands totala exportkapacitet vara offline eller kraftigt störd till följd av drönarvågen.
När marknaden redan var pressad av Hormuz-blockaden, slog drönaranfall mot Rysslands viktigaste exportvägar i Östersjön. Resultat:
- Lamslagen infrastruktur: Attackerna mot Primorsk och Ust-Luga i slutet av mars slog ut uppskattningsvis 40 % av Rysslands sjöburna exportkapacitet (ca 2 miljoner fat per dag).
- Prisets ”golv”: Drönarattackerna hindrade priset från att falla tillbaka när nyheter om vapenvila i Iran började cirkulera. Investerare insåg att även om Hormuz öppnar, är nu den ryska tillgången osäker på obestämd tid.
Prisschock
Eftersom hamnarna i Svarta havet (Novorossijsk) också attackerats, tvingades Ryssland försöka styra om olja till hamnen i Murmansk och den norra sjövägen, vilket är dyrare och tar längre tid. Detta minskade det omedelbara utbudet av olja på världsmarknaden och höll priserna över 100 USD-strecket.
När nyheterna om bränder i Primorsk (23 mars) och Ust-Luga (25 mars) nådde marknaden, reagerade Brentpriset med direkta hopp. Trots att Brent redan låg högt på grund av Iran-konflikten, lade attackerna i Finska viken på ytterligare 0,60–1,00 USD per fat vid varje enskild händelse.
Investerare insåg att Ukraina nu kan slå mot Rysslands största exportled i Östersjön, vilket hotar ca 1,5–2 miljoner fat per dag. Detta skapade en rädsla för ett plötsligt globalt utbudstopp mitt under en pågående energikris.
| Hamn | Status efter attackerna | Ekonomisk effekt |
| Primorsk | Stora skador på cisterner | Exporten kraftigt begränsad, driver upp Brent. |
| Ust-Luga | Lastning tillfälligt stoppad | Skapar osäkerhet för Kazakhsk export (KEBCO). |
| Globalt pris | Brent > 100 USD | Drönarattackerna fungerar som en ”golvplanka” för det höga priset. |
Drönarattackerna skapade oro för priset på just rysk olja. Tankfartyg (den så kallade ”skuggflottan”) tvekade inför att lägga till vid brinnande terminaler, vilket ökade försäkringskostnaderna och fraktpriserna.
Normalt sett borde ökad risk leda till större rabatter på rysk olja. Men eftersom kriget i Iran samtidigt ströp tillgången på olja från Mellanöstern, var asiatiska köpare så desperata att de accepterade de ryska riskerna. Rabatten på Urals-olja mot Brent, som varit rekordstor i februari, förblev därför relativt liten (under 20 USD) trots drönarhotet.
Export
Exporten genom Finska viken (Primorsk och Ust-Luga) är den ekonomiska motorn, trots att dessa hamnar varit måltavlor för attacker under mars.
- Finska viken (ca 45–50 %): Genererar ca 130–145 miljoner USD per dag. Det är här de största volymerna till Indien och Kina skeppas ut.
- Barents hav (ca 5–7 %): Genererar ca 15–20 miljoner USD per dag. Denna rutt anses säkrare från drönarattacker men begränsas av logistik och isförhållanden.
- Stilla havet (Kozmino): Denna rutt (ESPO-olja) har det högsta värdet per fat, då den säljs med betydligt mindre rabatt till Kina.
Prisstegringen till 100 USD har fungerat som en ekonomisk krockkudde för Ryssland. Trots att fysiska skador på hamnar tvingat ner exportvolymerna, har de fördubblade intäkterna per fat mer än kompenserat för bortfallet i volym
Tidslinje
- 27 februari: Brent ligger på 73 USD. Marknaden är lugn men vaksam på spänningar mellan USA och Iran.
- 1 mars: USA och Israel inleder anfall mot Iran. Brent rusar direkt till 79–82 USD.
- 2–4 mars: Iran bekräftar att Hormuzsundet är stängt. Tankfartyg stoppas och stora rederier som Maersk ställer in rutter. Priset bryter 100 USD-vallen för första gången på fyra år.
- 8 mars: Brent når en toppnotering på 126 USD. Panik råder på marknaden då 20 % av världens olja nu är ”fast” bakom blockaden.
- 15–20 mars: IEA annonserar utsläpp av strategiska reserver (400 miljoner fat). Priset stabiliseras tillfälligt runt 105–110 USD.
- 23–26 mars: Ukraina intensifierar drönaranfall mot Finska viken (Primorsk och Ust-Luga). Priset, som börjat sjunka, får nytt stöd och parkerar på 108 USD trots signaler om diplomatisk medling i Iran-konflikten.
/ Av Ingemar Lindmark